Längesen



Ja va ung du va yngre
När vi sågs första gången
Rusade förbi mig snabbt på perongen
Blev hjälplöst förälskat
Obeskrivligt tagen
Som om jag låg ner på marken och blev slagen
Betraktade ditt hår
När det fångades av vinden
Som att svimma på en bergstopp utav svindeln
Den stunden satt jag fast i ett nät förtrollad bunden
Tappa hjärtat i knät
Kunde inte tänka logist eller sunt
Och för varje sekund som du inte fanns där blev det tungt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0